Riktigt bra krönika av Malin Öhrlund i dagens Kuriren.
Rubriken lyder: Robin är hjärta och smärta.
Naturligtvis handlar det om Robin Lindqvist och jag delar också Malins oro över att Robin ska bli en ny Tano, som "bara" spelar boxplay. Missförstå mig inte nu, Robin gör ett strålande jobb i boxplay och som jag tidigare har skrivit så räddar han förmodligen lika många skott som målvakterna gör.
Men Lindqvist är så mycket mer än bara boxplay.
Vi som har sett honom i J20 vet vad han kan.
Hoppas att dom i framtiden låter honom få chansen att visa det ordentligt i A-laget också.
Och han fick över 19 minuters speltid i senaste matchen borta mot Frölunda, så det går åt rätt håll.
Efter matchen mot modo skrev jag:
"När klacken ropar: Visa hjärta Luleå.
Så kom just en svärande Robin Lindqvist in i båset efter ett byte.
Då hade han precis fått en otäck tackling i ryggen och det syntes att han hade ont, men Robin är Robin och hans smärttröskel är högre än de flestas så han bet ihop, ilsknade till, kämpade, slet och körde på för fullt och tacklade allt som rörde sig.
För varje gång som klacken upprepade sitt "visa hjärta Luleå" så slog han med klubban i båset och såg allt annat är glad ut."
I sin krönika uppmärksammar Malin Öhrlund också händelsen:
""Visa hjärta", ropade publiken vid ställningen
1-1 i matchen mellan Luleå och Modo förra veckan. Robin
Lindqvist hade just då varit inne och kört ett
stenhårt byte.
"Det är oerhört tråkigt. Alla försöker
verkligen göra sitt bästa. Vi måste fokusera
på matchen och sedan är det upp till dem på
läktaren vad de vill ropa. Men de ska veta att man lägger
ner sin själ i varje match", säger Lindqvist och tycker
samtalsämnet är lite lätt obekvämt. "
Kommentarer