Året var 1996 och Luleå Hockey hade precis besegrat Frölunda i Frölundaborg och den vinsten var inte vilken vanlig vinst som helst, utan innebar att Luleå Hockey tog sitt första och hittills enda SM-guld.
I segerruset precis efter att matchen är slut så intervjuas en Holmström som är vild av glädje och säger: “-Nu ska vi fara till O´learys och supa”. Den festen var bara början på en flerårig hockeyfest i NHL för Holmströms del.
Med ett brännhett SM-guld i fickan beger han sig till andra sidan av den stora Pölen, som till vardags kalas för Atlanten. Detroit är målet och när Holmström ber den dåvarande coachen Scotty Bowman om att få ha nummer 96 på ryggen, eftersom att Holma kom till NHL 96, så svarar Bowman:
– Nä, men du kan få 98 i stället?
– Varför just 98, frågade Holmström.
– För att det är det år du försvinner härifrån.
Så hård var Scotty och alla förstår att Holmström hade ett tvåårskontrakt.
Holmström är nu inne på sin elfte säsong i Red Wings och då har han hunnit med att komma tillbaka till Luleå Hockey under lockoutsäsongen 04/05 då han stod för 30 poäng på 47 matcher.
Under lockoutsäsongen så gjorde det nästan ont att se Holmström - eller rättare sagt - så gjorde det ont att se hur han blev behandlad där ute. Eftersom att alla vet att Holma är extremt tålig och att man nog nästintill får ta till dynamit för att flytta honom ifrån hans favoritposition framför kassen, så tog spelarna i motståndarlagen till vilka metoder som helst för att försöka få bort honom därifrån.
Och domarna tycktes ha speciella regler som bara gällde Holmström. Ibland var det sjukt att se, domaren kunde stå precis bredvid och någon rabiat spelare i motståndarlaget crosscheckade Holmström i ryggen gång på gång.
Holmström faller till slut omkull av alla de crosscheckings som hans rygg får mottaga, men han reser sig lika snabbt. Rättar till hjälmen och ställer sig på precis samma ställe framför kassen, till backens förtret
Och så började crosscheckingsvisan igen. Helt utan åtgärd från domaren.
När Holmström sen efter bytet var avklarat beger sig mot båset för att byta och andas ut några minuter på bänken, så ser man den plågade minen på honom. Under hela lockoutsäsongen så satt jag och funderade hur han pallade med att få så duktigt med stryk varje match, varje byte. Något jag inte heller förstod var hur han kunde hålla sig från att bli förbannad. Satt stundtals och undrade om han kanske inte hade något temperament att tala om.
Men så läste jag en artikel om Holmström precis efter att lockoutsäsongen var avklarad. Där reportern frågade Holma om han inte blev förbannad på grund av den omilda behandling som han får utstå.
Holmström svar fick en att förstå allt.
”- Ja, jag blir så jävla förbannad, varje gång i varje byte. Att jag vill smälla till dom, men så tänker jag på vad som tog mig till NHL.”
Just nu ligger Holma på en trettondeplats i NHLs poängliga med sina 8 poäng på 8 matcher, och i natt stod han som vanligt parkerad framför mål och skymde målvakten i San Jose när Zäta gjorde sitt mål. Man kan se på Aftonbladet hur pucken far förbi målvakten och målvakten ser den inte ens och Holmas jobb är avklarat och fullbordat.
http://gfx.aftonbladet.se/multimedia/archive/00434/detroit1_434541w.jpg
Kommentarer